Atomisering inträffar när en flytande stråle bryts ner i mer eller mindre små droppar. Den idealiska sprayen består av droppar med samma diameter.
Atomiseringsmetoderna kan delas in i hydraulisk och pneumatisk atomisering. Beroende på dyskonstruktionen eller utformningen av dysutloppet produceras olika spraymönster.
Ett medium som passerar genom en dysa ökar i hastighet när tvärsnittsdiametern blir mindre. Potentiell energi blir kinetisk energi (hastighet).
Efter att mediet passerat dysöppningen utvecklar det ett aerodynamiskt vågmönster, vilket senare leder till droppar i olika storlekar.
Denna atomiseringsmetod uppnår den högsta atomiseringsgraden dvs de minsta dropparna. Under vissa förhållanden kan dropparna avdunsta helt.
Pneumatiska dysor kan exempelvis användas för att atomisera mer viskösa medier än vatten. Man gör en skillnad mellan pneumatiska dysor med intern och extern blandning.
Viskositet definieras som vätskans motstånd mot deformation och baserar sig på friktionen mellan molekylerna i vätskan. Ju högre friktion, desto mer resistent blir mediet. För vätskor stiger motståndet när temperaturen sjunker, därför måste man alltid ange vätskans temperatur när man gör viskositetsmätningar.
Atomisering innebär att sprayvinkeln och droppstorleken kan förändras märkbart beroende på viskositeten. När media med en högre viskositet än vatten atomiseras finns det tre sätt att förbättra spraykvaliteten:
Vilken (spray) karaktär passar Er applikation och vilka olika spraymönster finns tillgängliga?
SpraykaraktärMinskar resthalten av föroreningar och förbättrar processtekniken.
Droppavskiljare – Funktions princip